Äntligen en uppdatering

Hej igen alla!
Nu är det dags för en liten uppdatering tycker jag. Det har hänt mycket både här hemma och i byarna i Tanzania. Här hemma har sommaren hunnit komma och snart gått, våren kikade förbi lite snabbt den med. Livet har återgått till sin vanliga lunk men med vissa ändringar såklart. Livet förblir inte detsamma efter en upplevelse som den resan jag gjorde. Vilket är himla skönt! Allt känns lite mer så att säga. Jag tar tillvara på livet lite mer, tar inte saker på så blodigt allvar, tar det lite lugnare....tja. Jag gör saker lite mer annorlunda även om det inte alltid märls utåt. jag gillar mitt liv helt enkelt. Mitt liv med Calle och missarna. :)

Livet i byn lunkar nog på den med. I våras, några veckor efter jag kommit hem, fick jag reda på att Rosa dött. Den aids-sjuka kvinnan med barnen som jag skrivit om förut. Väldigt ledsamtmen tyvärr är det livets gång nere i Afrika. Att bli föräldralös är en tragisk verklighet för alltför många barn i dessa byar. Huset i Bumilayinga är snart klart vad jag förstått, volontärerna efter min grupp jobbade på bra med det. Flickan med fötterna har börjat få hjälp. Många andra har fått hjälp och fler står i kö. Det verkar flyta på bra för projektet och för volontärerna som är där.

Badai!

/ maria